Vallning

Igår var 3:e. gången på vallkursen.
Dex var ensam hund som kursade igår, kompisen Dusty hade blitt magsjuk under natten stackaren, så hans matte fick åka med utan hund. Men husse och Eros följde med och tittade denna gång.

Vi skulle börja i 25:an, men där visade Dex typ inget intresse alls för fåren, utan tittade bara på mig hela tiden. Jag tror nog vi hade kunnat få fart på han, men Tina tyckte vi skulle ta ut i stora hagen istället. Och det var nog vettigt, eftersom den lilla är med sånt flyttbart fårnät, alltså inte så hållbart.

I stora hagen vart det en helt annan 5:a Dex sprang glatt ivär och hämtade fåren. De är lite smått svårvallade i just den hagen, de dras mot övre delen, där grinden är, och där det även är en bit trasigt staket, där de kan komma till resten av flocken.
Vi kämpade på där en stund, kändes bra trots att vi tappade fåren så fort vi vände vid nedre delen, då drog de som en avlöning upp mot grinden.

Tina flyttade dem till hagen bredvid, och där gick det mycket bättre. Dex sprang runt fint, hittade balanspunkten och drev dem mot mig. Känndes verkligen bra. Vi kan killen och matten. Men fasiken va tungsprunget det är, halvlångt gräs som är blött OCH snöigt.
Dex lyssnar finfint på sitt namn i olika tonlägen, när han är påväg att gå fel så säger man med lagomt skarpt tonfall så styr han upp rätt väg genast. Han lägger sig änsålänge fint när jag säger till. Men man får väl se vad som händer när han tänt till ordentligt på fårskallarna och vallning :)
Så lite fika och vila för Dex.

Sen var det in i lilla fållan för att jobba upp lite självförtroende i närkontakten med fåren.
Dex gick runt fint, lugnt och sansat. Så gjorde Tina fållan lite mindre, rätt mycket mindre. Då vart det trångt därinne. Så pass att fåren ställde sig i ett hörn, och jag vick hjälpa Dex att flytta på en får-rumpa så han kom in mellan fåret o staketet. Det gick fint, Dex skötte sig och vågade gå nära ulltottarna. Några gånger när han fick en får-rumpa i ansiktet, så såg man att han kikade vilken sida han skulle gå på för att komma framåt. Och han valde alla gångerna att gå mellan fåret och staketet, alltså rätt sida :)
FILMSNUTT
Smått frusna och väldans trötta var det skönt att komma hem igen.