Äntligen om VP

Jag vet, ni som läser har fått vänta länge. Men nu ska här uppdateras om vårat VP.

Den dagen var nog en av de segaste och åter segaste på väldigt lääänge.
Första start skulle vara klockan 16 ute i Sorunda, så skulle man ju vara på plats i tid för att lyssna på domargenomgång och så.
Jag sa nog typ 1 miljon gånger till Uffe, - Är det inte dags att åka snart?
Vi åkte tidigt hemifrån, stannade på ett fik på vägen och fick i oss lite lunch. Bilen var färdigpackad, för direkt när vi var klara på kvällen så skulle vi vidare till Frövi och tävla agility under helgen.
Vi kom allifall fram i tid till Sorunda, hittade en bra plats att sitta på och så var det att vänta, och vänta. Nåja, vi fick ju börja med att lyssna på domargenomgång.
Sven Sognevik, som var domaren för dagen, gick igenom grundligt hur det skulle gå till. Visade pinnen vi skulle stå vid när vi skickade iväg hunden på hämtet, vilket håll fåren skulle runda oss och pinnen åt. Vilken väg vi skulle ta till första grindhålet, och då att vi skulle gå bakom fåren tillsammans med hunden, vi bakom hunden eller på sin höjd jämsides med hunden.
Ja, det var en nogrann genomgång, från start till fålla ut och in.
Och det tackar jag för! Så nervös som jag var denna dagen, det har jag inte varit på länge. Ändå så hade jag ju anmält mig, och hela tiden sagt, sa även den dagen. Att vi kanske kommer runt och klarar provet, men det minsta vi kommer därifrån med, är en erfarenhet rikare, och det skulle inte vara illa det heller.

Jag och Dex hade startnr 19 (av 20 som skulle starta den eftermiddan)
Så det var till att titta på flera ekipage innan oss. Och inte blev man mindre nervös av att se alla duktiga hudnar och förare.
När det var typ 3 hundar kvar, så tog jag Dex med mig och gick en sväng, kissa både hund och nervös matte. Ställde oss att vänta på vår tur, vi stod där och kikade på Helena och Jill, de gjorde en fin runda. Så en hund till, sen vår tur. Äntligen börjar nervositeten släppa. Dex känndes jättefin. Han hade legat och sovit under en björk när flera andra gått sina rundor, inte alls hetsat upp sig över hundar och får.
Fram till startpinnen, fick OK av Sven att skicka hunden, så var vi då igång.

Jag tycker att Dex skötte sig fint, han var duktig. Jag är så stolt över vår lillkille!
Här kommer poängen (de inom parantes är maxpoäng) Och komentarerna.

Utgång (20) 14 Snävar in, litet djup
Upptag (10) 5 Snabbt, snett
Framdrivning (20) 15 Av linjen på slutet
Fösning (10) 6 Krok i början, hund tittar på föraren
Drivning (20) 13 Vid sväng. Stopp, ligger på för mycket
Fålla in (10) 8 Långt stopp
Fålla ut (10) 8 Något tveksam

Slutkomentaren: Öppen hund som behöver lära sig att gå i drivningen. Många stopp som gör att hunden tappar kontakt med djur.Godkänd

Man börjar alltså med 100 poäng, och vi hade 69 kvar når vi var klara. Det är jag jättenöjd med, var ju inte ens säker på att vi skulle klara oss. Minst 50 måste man ha för att bli godkänd. och av de 50 så måste minst 25 vara på de 3 första punkterna (som är hämtet)

Vilken lättnad när Sven reste sig och kom fram för att skaka hand och säga grattis!
Jippie!!!! Vi klarade vårt VP, på första försöket också. Känns så himla underbart.

Film finns såklart, en något skaki husse filmade (nervös han oxå?)
Har lagt filmen på både photobucket och you tube, så här kommer länkt till bägge (you tube har sämre upplösning)

VP film photobucket

VP film you tube

Det som var extra kul med just detta VP var att det var många "agility typer" där. Både som gjorde VP och som tittade på.
Det som oxå kändes riktigt kul var att Dex pappa Eddie kom och tittade, (självkart kul att husse Per var med oxå)
Några syskon till Dex var faktiskt oxå där, Dogges matte Seija (tyvärr inte Dogge himself) och så syrran jessie med matte Mariette. Superkul att träffa er igen.

Jättegrattis!! till alla er andra som också blev godkända vallhundar denna eftermiddag.
Tänk att 17 av 20 hundar kom runt godkända.